21 och sockerdricka
Uppenbart
Kan det vara..?
KÄNSLA, även kallat emotion, är ett sinnestillstånd som glädje, sorg, rädsla och vrede...
Den vetenskapliga definitionen av känslan är inte knivskarp...
Primära emotioner
Brukar också kallas universella emotioner. Till dessa räknas företrädesvis känslan av att vara lycklig eller olycklig, förvåning, ilska, avsky, fruktan.
Sekundära emotioner
Brukar också kallas sociala emotioner. Till dessa räknas företrädesvis avundsjuka, skuldkänsla, förlägenhet, stolthet och blygsel.
Bakgrundsemotioner
Brukar också kallas basala emotioner. Till dessa räknas allmänna tillstånd som bland annat allmänt välbefinnande, allmän obehagskänsla, lugn eller spänning.
Känslor kommer ofta som reaktioner på händelser...
APATI INNEBÄR EN FRIHET FRÅN SINNESRÖRELSE.
SKYPE MAAAN!
"If I can stop one heart from breaking"
I shall not live in vain;
If I can ease one life the aching,
Or cool one pain,
Or help one fainting robin
Unto his nest again,
I shall not live in vain."
Emily Dickinson.

I've got a feeling
Du får stå kvar. För jag går nu.
Jag vet att jag har svagheter. Och det säger jag inte för att verka stark. Jag säger det för att jag vet det. Men varför skämmas för det? Alla har svagheter, det vore väl värre om man inte hade några, eller? Vad är en svaghet?
Jag tycker om att kunna gå ifrån folk. Jag hatar att bli lämnad. Men jag överlever det också, trots att det inte känns så.
Hur kan ett liv falla samman? Jag menar, man kan ju inte stå där utan ett liv. Det enda som händer är ju att livet förändras, är det inte så? Livet har varit på ett sätt innan och plötsligt är det inte så längre. Är det verkligen så hemskt? Är inte förändring en del av livet? Ett bevis på att saker faktiskt händer oss och att vi utvecklas och att livet går vidare. Att vi inte står stilla på samma ställe och trampar.
Sommar
imorgon
En dag som alltid infinner sig, vare sig man vill eller inte.
Vad händer imorgon? Ingen vet. Exakt menar jag. Jag kan säga att jag vet att jag ska göra ditten och datten, men jag kan aldrig riktigt veta exakt. Vad som helst skulle kunna hända.
Vad händer imorgon?
Jag ska plugga spanska. Och laga middag. Jag kanske går och köper mer Ben&Jerry's. Åt upp den som jag köpte idag alldeles nyss...
Men jag vet inte.
Vad ska du göra imorgon?
Nature Boy
A very strange enchanted boy
They say he wandered very far, very far
Over land and sea
A little shy and sad of eye
But very wise was he
And then one day
One magic day he passed my way
And while we spoke of many things
Fools and kings
This he said to me;
The greatest thing you'll ever learn
Is just to love
And to be loved in return
kärlek!
ATT CHRISTINA AGUILERA KAN SJUNGA SOM HON GÖR!!! DET ÄR HELT FANTASTISKT!!! ME LIKE MORE THAN MUCH!

vissa saker...
tänka sig!
Hur man effektivt botar sysslolöshet:
MAN LETAR REDA PÅ ALLA LÅTAR MAN HAR ATT VÄLJA MELLAN TILL SÅNGEN I SKOLAN, INNAN ENS MAN (som var först med idén...) HINNER GÖRA DET!!!
And another night spend by the computer...!
SOV GOTT!
höjden av rastlöshet...
Jag är alldeles för trött för att ens orka tänka på att sätta mig med läxorna (plus att jag har feber så läxor är väl inte riktigt att tänka på nu...) men jag är alldeles för rastlös för att kunna gå och lägga mig...!
KAN INGEN KOMMA HIT OCH UNDERHÅLLA MIG?! I'm dying for some company...
Detta är inte det sista ni hör från mig ikväll, THERE'S MUCH MORE! Men nu är detta meningslösa inlägg slut!
väntan
Dröja, ge sig till tåls, avvakta, bida, tveka; hålla sig kvar, stanna, köa, räkna med, tro, förvänta, emotse, se fram emot; vänta sig förvänta sig, hoppas på, förutse, bereda sig på.
Vi kan väl vänta lite och se hur det blir.
Vi kan väl lämna varann en liten stund.
Vi kan väl gå åt varsitt håll och få nytt perspektiv,
så lovar jag att vi möts för jorden är rund.
Är det värt att vänta på? Hur ska jag kunna veta? Kan inte någon bara berätta för mig?

vacker
Jag önskar att jag vetat tidigare, att jag verkligen förstått. Men nu blev det så här.
"Om inte döden vore så svår ändå", sa Jum-Jum. "Om inte döden vore så svår så svår, och om vi inte vore så små och ensamma."
Om inte livet vore så svårt ändå. Om inte livet vore så svårt, och om vi inte vore så små och ensamma.
rädsla

Rädsla är en känsla som man känner vid hot eller riskfyllda situationer, både äkta och inbillade. Rädsla kan också förklaras som ett extremt ogillande av situationer, tillstånd, saker, människor och liknande, till exempel mörkräddhet. Rädsla varierar kraftigt från person till person, och kan sträcka sig från en mild känsla av oro till extrem rädsla, kallad paranoia, skräck eller fobi.
Rädsla ingår i grundkänslorna som är medfödda - en reflexartad reaktion. Det finns också inlärd rädsla, där socialt betingad rädsla ingår.
skräck, fasa, fruktan, bävan, förfäran, förskräckelse, ångest, fobi; ängslan, räddhåga, farhåga, feghet, klenmod, oro.
Tänk om det gör ont?
Tänk om något är fel?
Tänk om jag har förstört allting?
Tänk om det inte går att fixa?
Tänk om något har gått sönder?
Tänk om jag inte kan rätta till det?
Tänk om livet vore enkelt...
Jag har ingen aning.
-
- Kan man förlora någonting man aldrig haft?
- Hur vet man när man verkligen har satt sig i klistret?
- Är ett misstag verkligen ett misstag om man gjorde det med flit?
- Varför kan vi inte styra över våra känslor?
- Vore inte världen mycket enklare om vi alltid visste varför vi gör som vi gör?
- Kan man ställa för många frågor?
- Hur kommer det sig att man bara mår dåligt av viss musik?
- Varför är det så läskigt att vara ensam?
- Vad är bekräftelse egentligen?
- Om man verkligen vill något... borde man sätta sina egna intressen i första rummet?
- Kan man ställa för många frågor?
- Om vi ändå ska dö, varför kan man inte bara leva som man vill?
- Hur kommer det sig att vissa saker är okej för några men inte för andra?
- När blir man en elak människa?
- Kan man ställa för många frågor?
- Vad är en riktigt vän egentligen?
- Hur vet man vad man känner?
- Vem bestämmer vem som ska tycka vad och vad har den personen att göra med någonting?
- Kan man ställa för många frågor?
- Vem säger att man måste vara kär?
- Kan man ställa för många frågor?
HELVETE...!
JAG HATAR NÄR MAN SKRIVET ETT RIKTIGT LÅNGT INLÄGG SOM MAN BLIR RIKTIGT STOLT ÖVER OCH KÄNNER ATT MAN KAN STÅ FÖR OCH SOM FAKTISKT BETYDETR NÅGONTING OCH SÅ FUCKAR DATORN UPP SIG OCH SÅ FÖRSVINNER ALLT!
Så jag skriver ett nytt...
Långhelg!
Fast som en av mina kloka vänner sa; "Det blev verkligen studiedagar..." Han har sååå rätt! Prov imorgon och på torsdag och jag har lyckats låsa in mina pluggsaker i ett skåp i täby centrum och nu kan jag inte få ut dem. Long story...
Men jag har faktiskt pluggat liiite... Spanskan är värst, för den kan jag inte, men historian går okej. Jag har lyssnat på lektionerna! Och antecknat (anteckningar som nu är inlåsta i täby centrum...) Men det fixar sig!!
Och trots plugget som hänger över mig har jag lyckats njuta av den här långa helgen! Jag har träffat kompisar, sovit borta en natt och till och med dansat! Superhärligt!!
Nu ska jag snart åka till centrum och hämta mina saker i skåp nummer sex... WISH ME LUCK!